EN
Vad är en RRU och varför är den viktig i modern torninfrastruktur
Remote Radio Units, eller RRUs för att förkorta, spelar en nyckelroll i dagens mobilnät. Dessa enheter hanterar radiosignaler direkt vid, eller mycket nära, antennerna på kommunikationstorn. När de omvandlar de digitala signalerna från det som kallas en Baseband Unit (BBU) till faktiska radiovågor för sändning, och gör tvärtom vid mottagning av signaler, minskar detta signalförluster som uppstår över långa kablar mellan utrustning. Genom att placera dessa enheter så nära som möjligt där signalerna faktiskt sänds förbättras prestandan. Det gör också att nätoperatörer kan implementera nyare tekniker som MIMO-system och beamforming-tekniker, vilket förbättrar hur väl signalerna når användarnas telefoner. Dessutom kan tornföretag bygga sin infrastruktur på ett sätt som lättare kan skalas och sparar energi. Vissa studier visar att dessa RRU-uppbyggnader kan minska effektförluster med cirka 30 procent jämfört med äldre metoder. När vi inför 5G i städer och även i landsbygd, blir det allt viktigare att ha tillräckligt med RRUs installerade för att bibehålla snabba internetuppkopplingar och stabila anslutningar oavsett var man befinner sig.
Viktiga kriterier för val av RRU för installationer specifika för torn
Effekt, formfaktor och miljöanpassning för utomhusbruk på torn
När man väljer en RRU för installation på en mast finns det tre viktiga fysiska aspekter som spelar stor roll. Effekt är troligen det första man bör kontrollera, eftersom de flesta utomhusinstallationer körs antingen på -48 VDC eller +24 VDC istället för vanlig växelström (AC) som finns inomhus. Därefter kommer frågan om formfaktorn. De flesta master har rack som passar antingen 19 tum eller 23 tum i bredd, så mät vad som faktiskt finns tillgängligt på platsen. Vissa mindre master kan kräva väggfästen istället för rackmontering, särskilt när utrymmet är begränsat. Miljöpåkänning är en annan stor faktor. Dessa enheter måste klara ganska hårda förhållanden, inklusive temperaturer från minus 40 grader Celsius upp till plus 55, samt hantera fuktighet, dammstormar och salt luft nära kustlinjen. Inkapslingen bör minst uppfylla IP65-standard, och materialen måste vara motståndskraftiga mot korrosion över tid. Underhållsregister visar att RRUn som saknar tillräcklig skyddsnivå går sönder ungefär tre gånger snabbare på platser som kustnära områden eller fabriker. Innan du köper något bör du alltid jämföra dessa specifikationer med faktiska observationsresultat från platsen för att undvika problem längre fram.
Kompatibilitet för transportgränssnitt (CPRI, eCPRI, OBSAI) och backhaul-integration
Att få rätt matchning av transportgränssnitt mellan RRU och BBU gör stor skillnad när det gäller hur väl ett nätverk presterar. Det är viktigt att först kontrollera vilka protokoll som stöds. De flesta äldre 4G-uppbyggnader använder fortfarande CPRI, medan nyare 5G-nät vanligtvis använder eCPRI för delade arkitekturinstallationer. Och glöm inte OBSAI om man arbetar med utrustning från flera olika leverantörer. Siffrorna visar också en intressant bild. En aktuell studie från Telecom Integration visade att cirka två tredjedelar av installationsproblem beror på felaktiga symbolhastigheter eller inkorrekt inställd IQ-komprimering. Innan du avslutar bör du även noggrant granska kraven på backhaul-integration. Se till att lösningen integreras sömlöst i befintlig infrastruktur utan att skapa flaskhalsar i framtiden.
- Begränsningar i fiberrikvid (CPRI är vanligtvis begränsat till mindre än 15 km)
- Synkroniseringsnoggrannhet (fasjusteringstolerans mindre än ±16 ppb)
Utför latensprovning under förberedelse innan driftsättning, med målet att uppnå svarstider under 100 μs för att stödja realtids-tjänster. Fältobservationer visar att verifiering av transportkompatibilitet i ett tidigt skede minskar felsökning efter driftsättning med 40 %, vilket effektiviserar nätverksaktivering.
RRU-utdragningsmetoder: Från platsgenomgång till driftsättning
Överväganden före utrullning: RF-planering, fiberrikvid, och begränsningar vid samlokalisering
Att få till RRU-utplaceringar på rätt sätt börjar långt innan någon hårdvara installeras. Innan montering måste ingenjörer köra omfattande RF-spridningsmodeller för att ta reda på var antennerna ska placeras. Dessa modeller tar hänsyn till faktorer som lokal topografi, hur tätbebyggd området är och vilken typ av störningar som redan finns i miljön. Fibernätverksanslutning måste också prioriteras tidigt. När avstånden överstiger 300 meter sjunker signalens kvalitet avsevärt, vilket innebär att tekniker kan behöva installera repetrar eller extra noder längs vägen. På platser där flera system delar utrymme blir det avgörande att kontrollera tornets viktbegränsningar, strukturella stabilitet och att det finns tillräckligt med utrymme mellan befintlig utrustning. För äldre installationer (s.k. brownfield-platser) sparar det pengar att från början inventera strömförsörjningsledningar och jordningskonfigurationer, så att oväntade uppgraderingar undviks senare. Klok planering innebär alltid att leta efter platser där fibernät är lättillgängligt och radiosignaler möter färre hinder. Detta angreppssätt gör att hela distributionen går smidigare och minskar potentiella problem framöver.
Eftermonteringsvalidering: Signalintegritet, latens och redo för fjärrhantering
När allt är installerat bekräftar noggranna tester om RRU faktiskt fungerar som det ska. Tekniker använder oftast spektrumanalysatorer för att kontrollera om signalerna är tillräckligt rena, och ser till att oönskad brusnivå hålls väl under de kritiska -15 dB-nivåerna som vi alla känner till och uppskattar. Latensmätningar är också viktiga vid arbete med CPRI-, eCPRI- eller OBSAI-anslutningar. Vi strävar efter att uppnå en svarstid under 2 millisekunder för de tillämpningar där tidsinställning är särskilt känslig. För fjärrhantering måste man testa SNMP-traps som varnar oss när något går fel, samt säkerställa att kommandoradsåtkomst förblir säker genom korrekta krypteringsprotokoll. Glöm inte heller att köra redundanstester på reservkraftsystem. Termiska tester under maximal belastning ger viktig information om långsiktig driftsäkerhet. Slutligen bör viktiga statistikvärden som paketförlustfrekvens (helst under 0,1 %) och variation i jitter från moment till moment dokumenteras. Dessa siffror utgör vår utgångspunkt för regelbundna systemhälsokontroller framöver.
